drunknat och dött

jag säger många fel ska ni veta.

såhär brukar det låta när jag försöker förklara att jag eller nån annan sovit för länge på morgonen och kommer försent: (försovit sig, jag VET)

- Gud vad stressad jag känner mig. jag sov över i morse
- hos vem?
-va? jag sov över!
- jaha, du försov dig.

-Hon kommer snart, hon ringde och sa att hon sovit över.
- va? vart hade hon sovit över?
- meeeeeeeeen. hon har fööörsoooovit sig! okej!

jag har även vid x antal tillfällen varit påväg att
drunka och dö
svälta ihjäl och dö
frysa ihjäl och dö
det händer rätt ofta att jag dör och dör.

och som roundup vill jag bara tillägga att:
vi var glad och de var ledsen.
det finns stora och småa problem.

with love
omogen_tjej_88

problem

Har ni tänkt på att när man tuggar så kan man inte styra sin överkäke? Det är jobbigt om man tänker på det, det är nästan så man blir galen. Försök själv utan att röra underkäken.

L

gabriellas sång

På kören sjunger vi en väldigt fin låt. tok-fin. och den är seriös också minsann. Men ibland blir det fel...

i texten står det " och den himmel jag trodde fanns, skall jag finna där nånstans"
vi har bytt till " och den himmel jag trodde fanns, skall jag hitta där nånstans"

om då vissa glömmer bort hur det ska vara blir det tokigt.
början av finna och slutet av hitta är inte en bra kombination.
inte en bra kombination = kvinnlig kroppsdel

with love
CaråoiE

disney

Disney är något jag gillar väldigt mycket, i alla fall så som det var under dess bästa period.

Lejonkungen, Aladdin, Skönheten och Odjuret med flera är såklart favoriterna. Nuförtiden har Disney inte så mycket roligt att komma med. Kanske beror det på att man var mellan sex och tio år när filmerna hade premiär som man gillar dem så mycket? Visst kan tecknat vara bra nu också, men knappast som för 13 år sedan.

Lejonkungen


En bra Disneyfilm slår ju faktisk ALLT. Bra musik, bra dialog, bra tecknat och framförallt en jättebra story! Inget trams om något konstigt djur som bor på någon ö vid namn Hawaii med någon om heter Lilo, eller var det Stitch?

Allt är dock inte bara trams med Disney, som man skulle kunna tro. De flesta citat går faktiskt att använda även i vår vardag för att lätta upp stämningen. När någon frågar "Hur ska vi göra?" svarar man givet med ett svar ur Lejonkungen; "Det enda vi kan göra.... Är att lämna lejonklippan!!!".

Ge fler tips på Disney-citat som går att använda lite här och där tack! Och den som skriver något om någon ny Disney-film med konstigt namn får spö, av någon stark.

hat-mat

Äckligt. Eller mindre gott som viss skulle be mig att säga. Det finns en del ät- och drickbara saker som helt enkelt inte får färdas ner i min strupe. För då kräks jag.

Julmust, trocadero och sprite. Jag vill inte, jag tänker inte och jag kan inte dricka dessa drycker. Det finns inget som gör att jag tycker om dem. Måste jag välja så tar jag sprite, fast helst i en drink eller blandat med vin haha. så man inte känner sprite-smaken.

Min absoluta HAT-maträtt är pytt i panna. Små små bitar av potatis nån sorts kött och LÖK. Potatisarna skulle lika gärna kunna vara gjorda av typ morötter eller mjöl eller vad som helst,ingen skulle märka skillnaden tror jag, köttet skulle kunna vara gummi och LÖKEN är lök. Som förövrigt är en av mina hatgrönsaker. Jag hatar gul lök, röd lök, schalottenlök, inlagd lök och purjolök. Purjo är den värsta av dem alla. Eller... den värsta löken är den i pytt i panna och den som är i köttfärssås. URK.



Sen gillar jag inte sill.

Jag hatar lukten av surströmming (vem gör inte det liksom men vafan), men jag tänker INTE smaka. nånsin.

Jag har fått för mig att jag inte gillar musslor och skaldjur överhuvudtaget. Men om jag ska vara ärlig så är det för att jag verkligen inte vågar ta i dem. Jag har vart på kräftskiva några gånger men alltid slingrat mig ur det där med att äta, jag KAN inte ta i de där djuren.

Och just det! Lakrits är det värsta värsta värsta. Jag äter heller en HEL purjo. På fullaste allvar.

jag hatar lösa ägg. och ägg med dubbla gulor.

Sen finns det saker som jag tror att jag inte gillar men i själva verket har jag aldrig någonsin provat. Exempel på dessa är Sushi, makrill och pölsa. Är inte det konstigt att jag aldrig ätit makrill? det närmsta jag kommit var när Anna Hammarlund åt det på en macka när vi gick i typ sexan, då såg jag iallafall hur de såg ut, de små liven :)

Men men... Sen kan man ju fråga sig hur jag kan sitta och äta leverpastej samtidigt som jag läser innehållsförteckningen!?
/ C

Gästbloggare

Asså jag trodde ärligt talat att jag skulle ha kommit över det vid det här laget. Det är slemmigt, enformigt, tråkigt och förutsägbart och jag har lyckats hålla mig borta hela tiden fram tills nu. Men efter en helg med föräldrarna hemma i TV-soffan (eller TV-sängen) så är jag fast, och det är väl lika bra att jag erkänner att jag har alltid varit och kommer nog alltid att vara ett fan av...Melodifestivalen.

När jag var liten spelade vi in eländet på video och jag brukade ta fram kassetterna varje gång jag var sjuk (vilket var oftare än ni tror, jag var ett halsfluss-barn och när det inte handlade om riktigt halsont kunde bero på en släng av brist på uppmärksamhet och en dos av hypokondri vilket också kunde resultera i lite halsont). Detta betyder alltså att om ni skulle fråga mig om vem som vann 1989 så skulle jag kunna tala om för er att det var Tommy Nilsson med En dag. Jag kan även berätta att de som egentligen skulle ha vunnit var Lili och Sussie (personliga favoriten) med Okey Okey och att deras spanien-inspirerade outfit fick mig att drömma mig bort där framför TV:n. Christer Björkman vann 1992 med den klassikern I morgon är en annan dag, aaa tänker ni, det kanske inte var så konstigt att veta det, men vet ni att den som skulle ha vunnit var Lizette Pålsson och Bizazz med Som om himlen brann? Kommer ni inte ihåg den? Nehe? En annan favorit var Lena Pålsson och Wizex med Jag kan se en ängel. Jag hade den på singel med en karaoke version och den gick varm i CD-spelaren i flera år efteråt. Så...nu vet ni.

Men! Jag har någon som jag vill skylla denna jävligt jobbiga egenskap på. Min kära far. Han är en inbiten musiker och när jag var en liten knodd spelade han med Anders Berglunds orkester vilket betydde att han tillsammans med resten av orkestern var med och bidrog till musiken som strömmade ut ur Sveriges TV-apparater en gång om året. Då detta var, och fortfarande är, ett direktsänt program kunde han inte vara hemma och kolla in hur han blev på TV och där av inspelningen. Jag är övertygad om att det var där det hela startade. Jag vill nu inte framställa min pappa som en man med dålig musiksmak, för det är inte sant. Att spela melodifestivals-dynga var hans jobb.

Till min besvikelse (eller lättnad?) var dock Melodifestivalens Andra chansen lika dålig som man skulle kunna föreställa sig. Där visade svenska folket en gång för alla att de inte har någon form av känsla för vad som är en bra schlager. Nordman och Sibell. Helt otroligt. Det hjälper inte hur många skämt som drogs av Luuk för det kunde inte väga upp den pinsamt dåliga underhållning som SVT bjöd på igår.

Vad vill jag nu säga med det här? Inte mycket egentligen. Jag vill bara förbereda er på att trots gårdagens fiasko kommer jag antagligen bänka mig när den stora, riktiga, Melodifestivalen drar igång. Men det finns fortfarande hopp. Jag kan fortfarande klara mig undan. Jag stänger därför nu ner min You Tube sida som har spelat Linda Bengtzing den senaste halvtimmen, sätter på lite vettig musik och hoppas att jag detta år ska klara mig undan detta spektakel som är så irriterande och samtidigt så fruktansvärt roligt.

Linnea

att städa

jag tycker inte om att städa, men gillar resultatet.

varför vill man inte städa, fastän man får en så pass stor belöning efteråt?
så jättejobbigt är det faktiskt inte att plocka runt saker eller torka av ett bord.
eller?

om jag inte ens orkar ta tag i min egen lägenhet, hur ska jag då kunna
hjälpa till med större saker? typ bekämpa den globala uppvärmningen?

varför är man dessutom så duktig på att stöka ner? till exempel ställer jag gärna
glas och tallrikar på matbordet när jag använt dem, det är lättare än att sträcka
armen en meter mot diskbänken där de borde stå. jag har även väldigt lätt att hitta
ursäkter för såna här beteenden. till exempel om det ligger en tröja på golvet
kommer den tröjan inom några dagar ha kvävts till döds av en stor klädhög. när
det ändå ligger en tröja där kan väl allt annat jag använt också ligga där?

jag gillar inte att städa, men ska göra det nu ändå. när jag bli rik är
det ett hembiträde som gäller. minst ett.

Limplinus

ren idioti att uppfinna en sådan lek

-Vem är rädd för svarte maaan???
- (alla) INTE JAAAAAAG.
- (Carroe) JAAAAAG!!!!!

image7
mannen har inget med leken att göra.
inte mer än att han är en läskig svart man.
men finns det nån unge som inte är rädd för svarte man? eller är det bara jag?
idiotisk liten lek iaf. jag brukar drömma mardrömmar om honom såhär i slutet av mina tonår :S


myror

det är konstigt,
alla myror på jorden uppskattas väga ungefär lika mycket som
alla människor tillsammans.
hur mycket mer än en myra väger inte en människa?

det finns snart sju miljarder människor på jorden, hur många
myror borde det inte finnas då?
i flera hundra miljoner år har myror vandrat på jorden, nästintill oförändrade.
de hjälper jorden, vi dödar den.

myror kan inte tänka särskilt avancerade tankar, det kan vi.
ändå är vi så korkade och förstör miljön. gör det myrorna smarta i jämförelse?

en myra tänker inte, den bara gör. ändå blir det nästintill alltid rätt.
vi borde kanske sluta tänka. lita på våra instinkter. lita på våra hjärtan.
fast det sistnämnda kan myror inte göra, för de har inga hjärtan.
de får lita på sitt substitut, en stor centrerad blodåder.. hur mycket känslor kan man ha med en sån?
kanske är det därför myror inte känner utan bara gör.

när myrorna utvecklar ett hjärta kan vi vara illa ute.

Linus

image6

Oprioriterad

Jag har något som äter upp mig utifrån och in, inifrån och ut. Detta är något som förföljt mig hela mitt liv. Ständigt och för alltid kommer det att vara såhär. Jag pratar (bloggar!?) naturligtvis om hur jag i hela mitt liv har varit O-prioriterad. Alltså aldrig någonsin kommit i första hand utan alltid andra, eller tredje, eller fjortonde. suck.


På dagis kan barnen gå på så kallat femårs och sexårs. Men vet ni när de införde det? jo precis året efter min årskull, så att jag skulle gå miste om det där roliga.

Och när jag växte upp, så var vi tre syskon och vi fick alla månadspeng efter hur gamla vi var. om man var 11 fick man 110, var man 12 fick man 120, var man 13 fick man 130 osv... Hon som var två år äldre än mig fick alltså hela tiden 20 kr mer, VARJE månad. Men jag tänkte alltid att det skulle jämna ut sig, ju äldre jag blev. Men hon var ju alltid två år äldre. Sen tog de bort den regeln, alltså fick en massa mer pengar än jag.

Och vad var nästa grej? Jo jag började tävlingsdansa. På tävlingarna var det grymt viktigt och roligt att ha mycket glittrande kläder och en massa massa smink, men vad införde de för regel när jag började? Jo. inget glitter och inget smink i de lägsta klasserna (aka Carroes klass).

I skolan fanns det nåt som hette elevens val. Man kunde välja VAD MAN VILLE. typ bild, musik, hemkunskap, slöjd. Allt kul! men vad införde de när det var min tur att välja? Jo, man fick lära sig om söderhamn, viktiga byggnader och grejjer. J Ä T T E K U L.

Vi hade en mentor i högstadiet. Vad hände med henne? Jo, hon blev med barn. Sen kom det en annan mentor, som slutade. Sen kom den första tillbaka, men hon blev med barn igen. Sen fick vi en sista mentor. Hon var kvar tills vi slutade,,, ett halvår senare.

Sen kommer vi upp på gymnasienivå. Det här drabbade kanske främst de som gick musik, och inte bild som jag, men det drabbade mig indirekt. Innan vi började var det obligatoriskt med bi-instrument och körsång B, men vad hände? Jo poff! Borta! Klassen bråkade om det i ett år, och vips! så var det tillbaka till ÅRGÅNGEN EFTER!

Vad har vi mer. Vi hade en datakurs som vi läste några veckor av, som de sen glömde bort, och vi fick läsa den 2 år senare. Men med läraren som sa "jag har inte haft er tillräckligt länge för att ni ska kunna få nåt högre betyg". suck.

Nu finns det rykten om att vi inte kommer få läsa avancerad illustration. Suprise CarroE! och vilka är det som kommer gå miste om den? Jo, CarroE och hennes vänner. T O P P E N


Det enda jag kan glädja mig åt är att jag aldrig behöver säga "det var bättre förr". Förhoppningsvis vänder det nån gång, jag tror inte attt ni fattar hur bra det kommer gå för mig!
När det vänder.
om det vänder.

ps. Ni får gärna prioritera mig och Linnea när vi fyller år, genom att KANSKE SKICKA ETT SMS ÅTMINSTONE???! ds.

ps2. ja ä inte bitter. ds2.

ägg

det oundvikliga ämnet.
alltid tjatas det om dessa ägg. de flesta tänker nog på äggen som vi äter
som en äggvita, en äggula och ett skal. men det man på nytt tycks tvingas
upptäcka var gång man skalar ett ägg är den där adjektiviga ägghinnan.

anledningen att ordet adjektiviga är det enda som passar framför ordet
ägghinna är att man inte riktigt blir klok på den.
ibland samarbetar den, ibland inte.

det är alltid ett trick att skala ett ägg perfekt, trots att man kokat det i exakt
rätt tid. allt beror ju såklart på vilken sorts ägghinna man får. vissa är
snälla och vissa är dumma. lite som människor. vissa vill samarbeta
och hjälpa en av med det isolerande skalet medan andra hellre river
sönder det som finns på insidan så fort en öppning hittats.

ägg är verkligen en gåta.

L

äckligt

damm. kvalster.
Två saker som alldeles nu fick mig att sluta äta och kanske aldrig börja igen.
(jo kanske att jag äter ikväll, men bara för att det är tacos)
Men det är så världs-äckligt. På min kropp, och din, kryper det just nu runt en
massa massa små parasiter. De äter på oss. HELA TIDEN.
Kvalster. Kan det vara så att dagen som gud glömde ersattes av dessa vidriga små parasiter??
De är mikroskopiska små spindeldjur, som livnär sig på mjäll och hudavlagringar.
Sånt som vi människor tydligen producerar i överflöd och som sen förövrigt är en av de viktigaste beståndsdelarna av damm!!
Alltså fan vad ääckligt. Jag låter som en hysterisk liten unge, men i dammet som ligger under min säng finns det massa hud och kvalster och äckel. Och fibrer från kläder och sånt, men det är massa massa hud. jag som inte ens har nån dammsugare. Jag brukar sopa mitt golv med en handsop. Jag kryper alltså på knä bland mina kvalster och umgås lite... sen tar jag i dammet och slänger det i soporna.
JAG är äcklig.
470957-5

Kvalster andas och dricker genom huden. Och de har inga ögon.

För varje mening jag skrivit kliar det mer och mer i hårbotten. det är i hårbotten (och i sängen!) som de trivs bäst.

Men tips och trix till mig själv:
Skaffa en dammsugare.
städa med diskhandskar
bädda inte sängen


Nu ska jag gå och städa badrummet med en tandborste. Jag brukar göra det när jag blir frustrerad.
Se där vad jag presenterade en del av mitt privata jag helt plötsligt.
Jag är knäpp när jag är mitt privata jag.

So long
/ CarroE i sitt 22 kvadratmeter stora kvalster-harem

att sova

har ni tänkt på att vi sover jättemycket?
har ni också tänkt på hur skönt det är att vakna och tro att klockan
egentligen är gå-upp-tid, endast för att upptäcka att den är halv fyra på morgonen/natten?

tänk hur skönt det är att aktivt välja att somna om igen.

men tänk också hur skönt det egentligen skulle vara att få uppleva sömnen, jättemycket.
att ligga där och sova, men hela tiden vara medveten om hur skönt det är.
att vara medveten om hur avslappnande det är att sova,
i realtid då och inte dagen efter.

vafan får inte vi välja om vi vill vara vakna när vi sover eller inte!? det tycker jag är rätt trist... och lite taskigt.

RSS 2.0