kakan
Karin a.k.a kakan, men se då trodde hon fel..
det jag menade var den där kakan som man kan äta.
man vill äta kakan och ha den kvar.
fast varför inte omdefiniera?
jag vill ha kakan och sen äta den.
sen vill jag inget mer.
men då kanske jag borde överväga de där kakorna som ligger i kylen?
men kruxet är, när man inte har några kakor, då vill man ha.
När man har kakorna, då vill man inte ha dem.
så därför vill jag bara "ha kakan och sen äta den"
men utan att få den.
tror jag.
eller?
Liiite handlade det ju om mig. Man får vara nöjd för det lilla! :)
Ja, lalabarba och dess crew är snälla ibland. =)
Oj, den är svår. jag har spenderat många långa sömnlösa nätter med att fundera på kakan och dess existens!
Karolina: Jag existerar! Promise!
Det här är nog början på något stort!
Nämen där ser man..
Men är det inte så att om man har Karin, vill man inte ha henne, eller åtminstone inte äta henne ... Men om man ändå äter upp henne, mot sin vilja, då kanske man saknar henne sen. Så vill vi alla äta upp Karin, men ändå ha henne kvar? Varför då inte bara äta en liten del i taget, så räcker hon iaf lite längre.
Ursäkta mig Karin, men du har inte en gaffel jag kan få låna? Ett vin från Chile borde passa bra, kanske en Shiraz, med lite eksmak och kanske en eftersmak av nöt och choklad.
Karin, middag hos mig på lördag kl 19.
