the lalabarba

På kören sjunger vi en väldigt fin låt. tok-fin. och den är seriös också minsann. Men ibland blir det fel...

i texten står det " och den himmel jag trodde fanns, skall jag finna där nånstans"
vi har bytt till " och den himmel jag trodde fanns, skall jag hitta där nånstans"

om då vissa glömmer bort hur det ska vara blir det tokigt.
början av finna och slutet av hitta är inte en bra kombination.
inte en bra kombination = kvinnlig kroppsdel

with love
CaråoiE

Äckligt. Eller mindre gott som viss skulle be mig att säga. Det finns en del ät- och drickbara saker som helt enkelt inte får färdas ner i min strupe. För då kräks jag.

Julmust, trocadero och sprite. Jag vill inte, jag tänker inte och jag kan inte dricka dessa drycker. Det finns inget som gör att jag tycker om dem. Måste jag välja så tar jag sprite, fast helst i en drink eller blandat med vin haha. så man inte känner sprite-smaken.

Min absoluta HAT-maträtt är pytt i panna. Små små bitar av potatis nån sorts kött och LÖK. Potatisarna skulle lika gärna kunna vara gjorda av typ morötter eller mjöl eller vad som helst,ingen skulle märka skillnaden tror jag, köttet skulle kunna vara gummi och LÖKEN är lök. Som förövrigt är en av mina hatgrönsaker. Jag hatar gul lök, röd lök, schalottenlök, inlagd lök och purjolök. Purjo är den värsta av dem alla. Eller... den värsta löken är den i pytt i panna och den som är i köttfärssås. URK.



Sen gillar jag inte sill.

Jag hatar lukten av surströmming (vem gör inte det liksom men vafan), men jag tänker INTE smaka. nånsin.

Jag har fått för mig att jag inte gillar musslor och skaldjur överhuvudtaget. Men om jag ska vara ärlig så är det för att jag verkligen inte vågar ta i dem. Jag har vart på kräftskiva några gånger men alltid slingrat mig ur det där med att äta, jag KAN inte ta i de där djuren.

Och just det! Lakrits är det värsta värsta värsta. Jag äter heller en HEL purjo. På fullaste allvar.

jag hatar lösa ägg. och ägg med dubbla gulor.

Sen finns det saker som jag tror att jag inte gillar men i själva verket har jag aldrig någonsin provat. Exempel på dessa är Sushi, makrill och pölsa. Är inte det konstigt att jag aldrig ätit makrill? det närmsta jag kommit var när Anna Hammarlund åt det på en macka när vi gick i typ sexan, då såg jag iallafall hur de såg ut, de små liven :)

Men men... Sen kan man ju fråga sig hur jag kan sitta och äta leverpastej samtidigt som jag läser innehållsförteckningen!?
/ C

Jag har något som äter upp mig utifrån och in, inifrån och ut. Detta är något som förföljt mig hela mitt liv. Ständigt och för alltid kommer det att vara såhär. Jag pratar (bloggar!?) naturligtvis om hur jag i hela mitt liv har varit O-prioriterad. Alltså aldrig någonsin kommit i första hand utan alltid andra, eller tredje, eller fjortonde. suck.


På dagis kan barnen gå på så kallat femårs och sexårs. Men vet ni när de införde det? jo precis året efter min årskull, så att jag skulle gå miste om det där roliga.

Och när jag växte upp, så var vi tre syskon och vi fick alla månadspeng efter hur gamla vi var. om man var 11 fick man 110, var man 12 fick man 120, var man 13 fick man 130 osv... Hon som var två år äldre än mig fick alltså hela tiden 20 kr mer, VARJE månad. Men jag tänkte alltid att det skulle jämna ut sig, ju äldre jag blev. Men hon var ju alltid två år äldre. Sen tog de bort den regeln, alltså fick en massa mer pengar än jag.

Och vad var nästa grej? Jo jag började tävlingsdansa. På tävlingarna var det grymt viktigt och roligt att ha mycket glittrande kläder och en massa massa smink, men vad införde de för regel när jag började? Jo. inget glitter och inget smink i de lägsta klasserna (aka Carroes klass).

I skolan fanns det nåt som hette elevens val. Man kunde välja VAD MAN VILLE. typ bild, musik, hemkunskap, slöjd. Allt kul! men vad införde de när det var min tur att välja? Jo, man fick lära sig om söderhamn, viktiga byggnader och grejjer. J Ä T T E K U L.

Vi hade en mentor i högstadiet. Vad hände med henne? Jo, hon blev med barn. Sen kom det en annan mentor, som slutade. Sen kom den första tillbaka, men hon blev med barn igen. Sen fick vi en sista mentor. Hon var kvar tills vi slutade,,, ett halvår senare.

Sen kommer vi upp på gymnasienivå. Det här drabbade kanske främst de som gick musik, och inte bild som jag, men det drabbade mig indirekt. Innan vi började var det obligatoriskt med bi-instrument och körsång B, men vad hände? Jo poff! Borta! Klassen bråkade om det i ett år, och vips! så var det tillbaka till ÅRGÅNGEN EFTER!

Vad har vi mer. Vi hade en datakurs som vi läste några veckor av, som de sen glömde bort, och vi fick läsa den 2 år senare. Men med läraren som sa "jag har inte haft er tillräckligt länge för att ni ska kunna få nåt högre betyg". suck.

Nu finns det rykten om att vi inte kommer få läsa avancerad illustration. Suprise CarroE! och vilka är det som kommer gå miste om den? Jo, CarroE och hennes vänner. T O P P E N


Det enda jag kan glädja mig åt är att jag aldrig behöver säga "det var bättre förr". Förhoppningsvis vänder det nån gång, jag tror inte attt ni fattar hur bra det kommer gå för mig!
När det vänder.
om det vänder.

ps. Ni får gärna prioritera mig och Linnea när vi fyller år, genom att KANSKE SKICKA ETT SMS ÅTMINSTONE???! ds.

ps2. ja ä inte bitter. ds2.

damm. kvalster.
Två saker som alldeles nu fick mig att sluta äta och kanske aldrig börja igen.
(jo kanske att jag äter ikväll, men bara för att det är tacos)
Men det är så världs-äckligt. På min kropp, och din, kryper det just nu runt en
massa massa små parasiter. De äter på oss. HELA TIDEN.
Kvalster. Kan det vara så att dagen som gud glömde ersattes av dessa vidriga små parasiter??
De är mikroskopiska små spindeldjur, som livnär sig på mjäll och hudavlagringar.
Sånt som vi människor tydligen producerar i överflöd och som sen förövrigt är en av de viktigaste beståndsdelarna av damm!!
Alltså fan vad ääckligt. Jag låter som en hysterisk liten unge, men i dammet som ligger under min säng finns det massa hud och kvalster och äckel. Och fibrer från kläder och sånt, men det är massa massa hud. jag som inte ens har nån dammsugare. Jag brukar sopa mitt golv med en handsop. Jag kryper alltså på knä bland mina kvalster och umgås lite... sen tar jag i dammet och slänger det i soporna.
JAG är äcklig.


Kvalster andas och dricker genom huden. Och de har inga ögon.

För varje mening jag skrivit kliar det mer och mer i hårbotten. det är i hårbotten (och i sängen!) som de trivs bäst.

Men tips och trix till mig själv:
Skaffa en dammsugare.
städa med diskhandskar
bädda inte sängen


Nu ska jag gå och städa badrummet med en tandborste. Jag brukar göra det när jag blir frustrerad.
Se där vad jag presenterade en del av mitt privata jag helt plötsligt.
Jag är knäpp när jag är mitt privata jag.

So long
/ CarroE i sitt 22 kvadratmeter stora kvalster-harem

nu kanske hon trodde att det här inlägget skulle handla om henne,
Karin a.k.a kakan, men se då trodde hon fel..

det jag menade var den där kakan som man kan äta.
man vill äta kakan och ha den kvar.
fast varför inte omdefiniera?
jag vill ha kakan och sen äta den.
sen vill jag inget mer.

men då kanske jag borde överväga de där kakorna som ligger i kylen?
men kruxet är, när man inte har några kakor, då vill man ha.
När man har kakorna, då vill man inte ha dem.

så därför vill jag bara "ha kakan och sen äta den"
men utan att få den.
tror jag.
eller?